Ulf Kristofferson

Se direktsända nyheter pa nyhetskanalen.se

Annons

Senaste sändningarna

Se TV

TV4Nyheterna 10:00

TV4Nyheterna 10:00
Se TV

TV4Sporten 18:50

TV4Sporten 18:50
Se TV

Ekonominyheterna 18:40

Ekonominyheterna 18:40
Se TV

TV4Vädret 10.10

TV4Vädret 10.10

Annons

Senaste klippen

Reportage

TV4Nyheterna i Afghanistan

MMS:a bilder eller SMS:a tips

Skicka direkt till 71444 eller ladda upp dina bilder här.

Kriminalhistoria

Kriminalfallen från TV4:s arkiv

Senaste nytt - direkt i mobilen

Prenumerera på TV4 Flash och få de senaste stora nyhetshändelserna direkt i din mobiltelefon.

Avslöjandet väcker debatt

12 Mars 2010 kl 13:10, Ulf Kristofferson

Vårt avslöjande om Carl Bildts hemliga papper väcker debatt. Forskaren Robert Dalsjö, som tog fram det hemligstämplade dokumentet, riktar nu hård kritik mot Rolf Ekéus påstående att dokumentet skulle vara ett ”oseriöst papper”.

Här är Robert Dalsjös inlägg:

Rolf Ekéus kommentar på Politikerbloggen om dokumentet från krigspelet 1964 visar att han tyvärr inte tagit till sig aktuell forskning på området, inklusive min doktorsavhandling Life-Line Lost. Krigspelet 1964 var inte något oseriöst, naivt och verklighetsfrämmande som militärledningen drev isolerat, vilket Ekéus hävdar. Det var en stort upplagd övning med brett deltagande, bl.a. från regeringskansliet (se SOU 1994:11, s. 200), och innehållet avspeglade hur den militära och politiska ledningen tänkte sig utvecklingen efter att Sverige dragits in i ett storkrig. Som framgår av min bok och av en uppsats av Johan Gribbe var nära militärt samarbete med Nato, inklusive framgruppering av Natoflyg med kärnvapen till Sverige, och kärnvapeninsats mot mål både i våra grannländer och i Sverige, ett stående inslag i de krigsspel som bedrevs av bl.a. Försvarshögskolan under 1950- och 1960-talen. I Försvarshögskolans kurser deltog samhällets toppar, inklusive representanter för regering, regeringskansli, riksdag och media.

Jag kan här redovisa utdrag ur spelet på FHS Chefskurs på Solbacka 1959 som tydligt visar att man förutsåg nära militär samverkan med Nato, inklusive kärnvapeninsats mot mål på finskt och svenskt territorium. Av deltagarlistan framgår att spelet inte bara var en sak för “militären”, utan att framträdande representanter för UD, media och det politiska livet deltog, bland dem flera kända socialdemokrater: Sven Backlund, Ossian Sehlstedt och Viktor Vinde. Extra pikant är att rollen som statsminister spelades av högerledaren Jarl Hjalmarson och att Tage Erlander åkte ut till Solbacka under spelet för överläggningar med Hjalmarson, och sedan övernattade. (Life-Line Lost, s. 176-177).

Om Ekéus framhärdar kan jag även plocka fram dokument från den stora övning som Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar höll 1956, som jag funnit i Krigsarkivet. Även här var samhällets toppar brett representerade och bl.a. kungen, Erlander, fyra regeringsledamöter och tre statssekreterare kom på besök. Den spelade regeringen - i vilken den framträdande socialdemokraten Nancy Eriksson ingick - fattade beslut inte bara om nära militärt samarbete med Nato, utan även om kärnvapeninsats mot ett flygfält på Gotland, sannolikt det strax utanför Visby.

Ekéus påstår också att neutralitetspolitiken uteslöt förberedelser och krigsplanering [för samverkan] med främmande makt. Detta är möjligen sant vad gäller den officiella linjen från 1959 och framåt. Men bevisen är överväldigande för att regeringen i hemlighet gav militärledningen klartecken att förbereda sådan samverkan som man offentligt tagit avstånd från, och att detta pågick fram till mitten av 1980-talet. Ett exempel från 1963, som visar uppgifterna för de samverkansgrupper som i händelse av krigsfara skulle sändas till allierade huvudstäder och högkvarter, biläggs här. Fler exempel finns på PHP.s hemsida http://www.php.isn.ethz.ch/collections/colltopic.cfm?lng=en&id=29456 och många fler i Högkvarterets arkiv och i Krigsarkivet. Ekéus medhjälpare i den säkerhetspolitiska utredningen hade tillgång till många av dessa dokument, men de redovisades inte i rapporten (SOU 2002:108).

Det är glädjande att frågan om vår säkerhetspolitik under det kalla kriget väcker offentligt intresse, men det är i hög grad önskvärt att debatten förs sakligt och grundar sig på fakta och vetenskapligt grundade slutsatser, snarare än på förutfattade meningar. Att beteckna ett historiskt dokument som ett “oseriöst papper” är anmärkningsvärt och väcker inte respekt.

Robert Dalsjö
Ph. D. Forskningsledare FOI

Bilaga 1
Bilaga 2

Comments

Annons:

Bildts hemliga papper

11 Mars 2010 kl 23:01, Ulf Kristofferson

Här kan du läsa det hemligstämplade dokument som Carl Bildt använde som slagträ i debatten mot Urban Ahlin i onsdags. Dokumentet visar att svenska försvaret på 60-talet genomförde krigsspel där det ingick att Nato använde kärnvapen i Sverige, Finland och Baltikum.

Tryck på knappen “full” i rutan för att få helskärmsläge och läsa ordentligt.

Carl Bildts hemliga dokument

Det var i onsdags som utrikesminister Carl Bildt mötte socialdemokraten Urban Ahlin på debatt i Uppsala. En av de hetaste frågorna gällde Sveriges militära samarbete med Nato.

Ahlin pressade Bildt på besked om hur han ser på Folkpartiets krav att Sverige ska delta i Natos försvarsplanering för de baltiska länderna och sätta in svenska Jas-plan för luftövervakning i Baltikum.

Bildt svarade att försvarssamarbetet med Nato hade varit betydligt mer långtgående tidigare och präglats av ”grotesk dubbelmoral”. Som stöd för sitt påstående pekade han på ett hemligt dokument som han hade plockat fram ur sin väska.

”Nu har jag fått fram ett dokument som till och med chockar mig, om hur långt vi gick i försvarssamarbete under tidigare regeringar”, sa Bildt.

När debattledaren Barbro Hedvall frågade ”vad är så chockerande” svarade Bildt med att läsa upp meningen:

”Begäran om understöd genom allierad kärnvapeninsats på finskt, baltiskt och svenskt territorium”.

Bildt gav ingen förklaring till varifrån dokumentet kom. Ahlin togs med överraskning, han hade inte sett dokumentet tidigare.

Lite senare under debatten fick Ahlin titta på dokumentet, men när han ville ta med sig en kopia därifrån sa Bildt nej.

Däremot har TV4 på begäran fått en inscannad kopia av det tidigare hemligstämplade dokumentet från Utrikesdepartementet.

Carl Bildt har fått dokumentet från forskaren Robert Dalsjö, som skrivit en doktorsavhandling om Sveriges militära samarbete med västmakterna under det kalla kriget.

Dalsjö säger att det aktuella dokument beskriver förutsättningarna för en militärövning som ägde rum 1964.

Enligt Dalsjö var det från 50-talet och framåt ”ett stående inslag att sådana krigsspel genomfördes i samverkan med Nato”. Dalsjö berättar också att det var ”standard att de hade med sig kärnvapen”.

Vi har också visat dokumentet för Rolf Ekéus, fd ambassadör och expert i nedrustningsfrågor.
Ekéus beskriver dokumentet som ”det skriftliga uttrycket” för en generalstabsövning ”som försvarsmakten hade att regelbundet genomföra”.

”Vad som är viktigt är att detta spel inte har någon som helst politisk förankring. Enligt min mening har militärledningen rent statsrättsligt behörighet att utföra sådana övningar, bland annat för att pröva förutsättningar för en möjlig säkerhetspolitisk omläggning. Det indikerar heller ingen ändring av Sveriges dåvarande militära neutralitetspolitik vilken som bekant uteslöt föreberedelse och krigsplanering med främmande makt. Rent sakligt förefaller övningen verklighetsfrämmande och rätt naiv”, skriver Rolf Ekéus i sitt mejlsvar.

Och Ekéus kritiserar Bildt för att han använt dokumentet som slagträ i en politisk debatt:

”Det är rätt häpnadsväckande att Bildt viftar med ett sådant oseriöst papper men kanske det tjänade sitt syfte att förvirra motståndaren Urban Ahlin.”

Comments

Rättning i leden

09 Mars 2010 kl 19:36, Ulf Kristofferson

Efter TV4Nyheternas avslöjande - om att den svenska truppen i Afghanistan vill få större befogenhet att öppna eld - samlades idag riksdagens utrikesutskott till ett extrainsatt möte. Efter mötet hade oppositionen dämpat tonen.

Mötet började klockan 12. På dagordningen fanns en enda fråga: den svenska insatsen i Afghanistan. Utgångspunkten var TV4:s avslöjande att de svenska soldaterna vill ändra insatsreglerna för att få större möjlighet att stoppa motståndare redan innan ett angrepp påbörjas.

Till mötet hade Håkan Jevrell, statssekreterare på försvarsdepartementet och Anders Lindström, Försvarsmaktens insatschef kallats för att ge information om vad som ligger bakom uppgifterna.

Exakt vad som sades bakom de stängda dörrarna får vi inte veta, eftersom hela mötet var sekretessbelagt. Men ett tydligt besked gavs: Försvarsmakten har rätt att ändra insatsreglerna utan att riksdagen tillfrågas. Om Försvarsmakten ska förankra sådana beslut politiskt så görs det i direktkontakt med regeringen, utan insyn från andra.

Utskottets vice ordförande Urban Ahlin (S) bekräftade också TV4:s uppgifter om att det just nu pågår en diskussion mellan Försvarsmakten och regeringen om vilka förbehåll som ska gälla för styrkan i Afghanistan, men att det ännu inte tagits något beslut om att insatsreglerna ska ändras.

Det var också uppenbart att det utspel som den svenske befälhavaren i Afghanistan, Christer Tistam, gjorde i TV4Nyheterna den 3 mars har väckt irritation bland de ansvariga på Försvarsmakten i Stockholm.

“Jag tycker vi ska vara mycket restriktiva med det sätt vi uttalar oss på i den här typen av frågor. Vi ska inte diskutera den här typen av frågeställningar massmedialt”, sa Försvarsmaktens insatschef Anders Lindström efter mötet.

Både Miljöpartiets Peter Rådberg och socialdemokraten Urban Ahlin var lågmälda i sina kommentarer efter mötet. Rådberg riktade visserligen kritik mot att regeringen inte informerat riksdagen bättre om läget i Afghanistan tidigare, men drev inga hårda krav på omprövning av hela insatsen. Ahlin stannade vid ganska allmänna uttalanden, som:

“Jag vill inte se en utveckling där svenska soldaters agerande går i riktning mot det som i media har beskrivits som ”skjut först och fråga sedan”. Det skulle troligen leda till att civilbefolkningens stöd för de svenska soldaternas insats minskar. Jag är mån om att de svenska soldaterna också fortsättningsvis kan ha det stora stöd hos befolkningen som deras förtjänstfulla arbete gett dem.”

Min slutsats blir: Nu är det rättning i leden. Efter dagens utskottsmöte har oppositionens vilja att göra insatsen i Afghanistan till en valfråga minskat avsevärt. Åtminstone tillfälligt.

Comments

Avslöjandet får effekt

08 Mars 2010 kl 15:49, Ulf Kristofferson

TV4Nyheternas avslöjande i förra veckan får nu ett politiskt efterspel: I morgon ska riksdagens utrikesutskott samlas till ett extra sammanträde med bara en punkt på dagordningen: den svenska insatsen i Afghanistan.

Orsaken till mötet är Nyheternas inslag i förra veckan om att den svenska truppen har krävt att få ändrade insatsregler, så att soldaterna får större möjlighet att öppna eld. Ett avslöjande som väckt starka reaktioner.

Bland annat har miljöpartiets Peter Eriksson sagt att den utveckling som nu pågår i Afghanistan – med fler amerikanska soldater på plats i den svenska-finska zonen och krav på ändrade insatsregler för den svenska truppen – kan leda till att Miljöpartiet bryter den breda enighet som tidigare funnits om att Sverige ska sända soldater till Afghanistan.

Den extra föredragningen sker på begäran av Urban Ahlin (S), vice ordförande i utskottet. Vid mötet, som äger rum i utrikesutskottets sessionssal kl 12 på tisdagen, ska företrädare för försvarsdepartementet och Försvarsmakten informera riksdagsledamöterna om läget för den svenska Afghanistan-styrkan.

I fredags gick Urban Ahlin ut med kravet på att riksdagsledamöterna skulle få bättre information om vad som händer med den svenska styrkan i Afghanistan. Urban Ahlin skrev:

”Jag anser att utskottet måste få faktaunderlag och ett klargörande. Förbereds nu förändringar av insatsreglerna ska det komma till utskottets kännedom. Om förändringarna av insatsreglerna går i den riktning som media rapporterat om känner jag personligen stor tveksamhet.”

Urban Ahlin vill inte ge fler kommentarer före utskottssammanträdet.

Enligt vissa källor kan det krävas att Sverige förklarar krig för att svensk trupp ska kunna agera så offensivt som man nu har begärt. Annars riskerar det att hamna i konflikt med svensk lagstiftning. Stämmer de uppgifterna har den svenska insatsen fått en ny karaktär.

Comments

Ord som döljer

08 Mars 2010 kl 12:02, Ulf Kristofferson

Efter Kalla Faktas avslöjande om bristerna i Familjebostäders brandskydd får vi nu bevittna hur krångliga ord används för att försköna den tragiska verkligheten.

I Nyheterna i morse förklarade Familjebostäders vice vd Jonas Schneider att ”vi har då jobbat väldigt mycket med okulär besiktning och att man gör det varje vecka”.

Den som någon gång har hämtat ut sin bil från service - och studsat inför summan på räkningen - känner kanske igen begreppet ”okulär besiktning”. Det kan till exempel stå ”okulär besiktning av växellåda” följt av ett belopp på flera hundra kronor.

Vad bilmekanikern då har gjort är att han har tittat på växellådan för att se om det finns några oljefläckar utanpå. Det tar några sekunder att göra, men du får betala flera hundra kronor. Ett sätt att skinna kunderna som många bilverkstäder har satt i system, med konstiga ord som vilseleder och döljer.

När Familjebostäder talar om ”okulär besiktning” så betyder det helt enkelt att man har tittat på rökluckorna. Men man har inte gjort det som man borde ha gjort: testat om luckan går att öppna.

Ett sådant slarv kan få ödesdigra konsekvenser. Mycket tyder på att människor har dött på grund av bristerna i brandskyddet. Och konstiga ord minskar inte ansvarsbördan för dem som borde ha skött det bättre.

Comments

Kriget kan bli valfråga

05 Mars 2010 kl 12:55, Ulf Kristofferson

Den svenska insatsen i Afghanistan kan bli en mycket het politisk fråga i valrörelsen. Sedan TV4Nyheterna avslöjat att den svenska truppen begärt utökade befogenheter att öppna eld kräver idag socialdemokraten Urban Ahlin att utrikesutskottet sammankallas.

Så här formuleras Ahlins krav i ett pressmeddelande från socialdemokraterna:

“Urban Ahlin, socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson, har idag krävt ett extra sammanträde i riksdagens utrikesutskott. Till mötet vill Ahlin att representanter för Försvarsmakten och regeringen kallas.

Bakgrunden till kravet på ett det extrainkallade mötet är uppgifter i media om förändringar av insatsreglerna för den svenska styrka som deltar i ISAF i Afghanistan.

- Jag anser att utskottet måste få faktaunderlag och ett klargörande. Förbereds nu förändringar av insatsreglerna ska det komma till utskottets kännedom. Om förändringarna av insatsreglerna går i den riktning som media rapporterat om känner jag personligen stor tveksamhet.”

Tidigare har miljöpartiets språkrör Peter Eriksson krävt att riksdagen ska få ta ny ställning till den svenska insaten - dels mot bakgrund av den begäran om ändrade insatsregler som TV4Nyheterna rapporterat och dels det faktum att alltfler amerikanska soldater är på plats i den svensk-finska zonen. Peter Eriksson har sagt att detta kan leda till att miljöpartiet drar tillbaka sitt stöd för att svenska soldater ska vara i Afghanistan.

Folkrättsexperten Ove Bring har också uttalat sig i frågan och sagt att läget i Afghanistan nu förändras så att Sverige är “på väg att komma in i ett krig”.

Urban Ahlin går inte lika långt i sina slutsatser. Inte ännu. Men OM insatsreglerna för styrkan ändras, utan att det är politiskt förankrat utanför regeringskretsen, så kan det leda till att även Socialdemokraterna börjar ompröva sitt ställningstagande.

I så fall spricker den breda enighet som hittills har funnits kring att Sverige ska sända soldater till Afghanistan, där alla partier utom Vänsterpartiet har gett sitt stöd.

Mycket hänger på hur regeringen och försvarsmakten hanterar frågan. Hittills har de lagt locket på.

Comments

Ballongen som sprack

02 Mars 2010 kl 21:55, Ulf Kristofferson

Idag stack Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly hål på den åsiktsballong som socialdemokraterna Mikael Damberg och Åsa Westlund, med uppbackning från miljöpartisten Mikaela Valtersson, släppte upp i debattluften för ungefär en vecka sedan.

“RUT-avdraget ska bort om de rödgröna vinner valet”, var det klara beskedet från oppositionens ledartrio.

Efter några svajiga dagar av ovisshet om var de rödgröna egentligen står i frågan hade de tre partiernas frontfigurer enats om att sätta ned foten. Med en tydlig markering av att det inte finns något utrymme alls för att ompröva hållningen till detta avdrag för hushållsnära tjänster, som efter en prövande början nu har gett upphov till en växande marknad.

Beslutet bär vänsterpartiets prägel. Om Mona Sahlin hade lyckats med sin ursprungliga plan att utestänga Lars Ohly från koalitionssamarbetet så hade utgången av debattrundan mycket väl kunnat bli en annan.

Både inom S och MP finns en mycket tydlig ambition att vinna starkare stöd bland medelklassen i storstäderna, genom förnyelse av politiken så att den i större utsträckning även gynnar dem som har det lite bättre ställt.

Mona Sahlin har också själv, under sin tid som biträdande näringsminister på 90-talet, tagit ställning för att skattesubventionera hushållsarbete.

Men för Vänsterpartiet har “överklassavdraget” blivit en symbolfråga för orättvisor. Där gick gränsen för Lars Ohlys kompromissvilja.

Man kan undra vilka eftergifter Ohly fick göra för att hans benhårda motstånd mot hushållsavdrag skulle bli de rödgrönas gemensamma hållning.

Gick Ohly kanske med på att backa ytterligare ett steg från Vänsterpartiets krav på massiva skattehöjningar för i stort sett alla löntagare? Det skulle inte förvåna.

Bilden bör klarna när oppositionens första gemensamma budgetmotion presenteras i april.

Comments

Reinfeldts slag mot Sahlin

28 Februari 2010 kl 12:05, Ulf Kristofferson

Moderaterna spinner vidare på de rödgrönas splittring i synen på hushållsavdrag. Söndagmorgon i Stockholm. På ett hotell vid Slussen håller Fredrik Reinfeldt och Per Schlingmann “pressbrunch” över prinskorvar och croissanter. En ovanlig tid för en pressträff som inte handlar om en akut händelse eller är kopplad till en pågående stämma eller något liknande. Men valet av tidpunkt ger en fingervisning om hur årets valrörelse kommer att se ut, ständigt pågående, dygnet runt sju dagar i veckan.

Huvudbudskapet denna söndagsmorgon är att moderaterna ska starta en landsomfattande kampanj för att behålla avdraget för hushållsnära tjänster. Där de kräver besked om vad oppositionen har för inställning.

Enligt Reinfeldt har avdraget skapat 7 000 heltidsjobb, kanske fler.

Syftet med att lansera kampanjen är uppenbart: Moderaterna ser en chans att plocka poäng på den splittring som finns i det rödgröna blocket och som blivit allt tydligare de senaste dagarna. Regeringen ligger under i opinionsmätningarna och Moderaterna känner ett behov av att öka tempot i valrörelsen.

Efter de motstridiga besked om hushållsavdragets vara eller icke-vara som kommit från ledande socialdemokraterna och miljöpartister de senaste dagarna inser Moderaterna att här finns en möjlighet att flytta fram positionerna.

Vilken effekt utspelet får återstår att se. Mona Sahlins pressekreterare säger att Sahlin inte tänker svara på Reinfeldts angrepp idag.

Ikväll blir det riksdagsledamoten Luciano Astudillo som får ta debatten om avdraget, med Maud Olofsson som motståndare - i SVT:s agenda.

Socialdemokraterna omprövar ”pigavdraget”

25 Februari 2010 kl 15:44, Ulf Kristofferson

Mona Sahlin har fått en ny stridsfråga på halsen som hotar sammanhållningen inom oppositionen. Ska en rödgrön regering avskaffa eller behålla avdraget för hushållsnära tjänster? Miljöpartiet har redan svängt, socialdemokraterna är på väg att göra det.

Nu tar ytterligare en ledande socialdemokrat ställning för en omprövning.

När Socialdemokraterna samlades till kongress i höstas blev beslutet att man skulle riva upp systemet med hushållsnära tjänster om de rödgröna vinner valet. Argumenten var väl kända: det så kallade pigavdraget är orättvist och gynnar mest höginkomsttagare. I bakgrunden fanns också en god portion moralism: var och en ska städa undan sin egen smuts.

Men sedan dess har det kommit nya siffror som visar att det här är en sektor som växer snabbt. Enligt branschorganisationen Almega tillkommer 23 000 nya köpare varje månad och 11 400 personer uppges nu jobba med hemservice. Statistiken kan visserligen ifrågasättas, enligt Mona Sahlin är den korrekta siffran att avdraget har gett 3000-4000 nya jobb. Men ingen har förnekat att avdraget de facto ger jobb.

Jag har tidigare sagt att det här kommer att bli en av de frågor där socialdemokraterna tvingas ompröva sin hållning och de senaste dagarnas utveckling har stärkt min uppfattning.

När ett växande antal människor drar nytta av ett skatteavdrag är det svårt att vrida klockan tillbaka - särskilt under ett valår. Och när jobb står på spel blir det ännu krångligare för Socialdemokraterna att hålla fast vid en rak ideologisk linje. Hur ska de kunna gå till val på en förändring som gör tusentals människor arbetslösa?

Miljöpartiets Mikaela Valtersson satte fart på debatten inom det rödgröna blocket när hon i söndags förklarade att avdraget för hushållsnära tjänster bör behållas, en uppfattning som Miljöpartiet har fört fram tidigare, men inte lika högt och tydligt.

Därefter har Socialdemokraternas ordförande i Stockholms län, Mikael Damberg, sagt att han också tycker att man ska behålla avdraget, men att det ska stöpas om så att det mer gynnar barnfamiljer.

Och idag kan alltså Nyheterna rapportera att ytterligare en känd Socialdemokrat, EU-parlamentarikern Åsa Westlund, pläderar för att behålla avdraget - med liknande argument som Damberg.

På sin blogg lyfter Åsa Westlund fram jobben som huvudskälet till att avdraget bör finnas kvar även om de rödgröna får regeringsmakten. Hon hänvisar till siffrorna från tjänsteföretagens branschorganisation Almega och skriver:

”Själv är jag av uppfattningen att fler jobb är det bästa sättet att minska klyftorna. Jobb är fördelningspolitik. Därför gör avdraget för hushållsnära tjänster stor nytta. Det gör svarta jobb vita och låter personer som är arbetslösa få jobb.”

För Mona Sahlin har frågan en särskild laddning. Som biträdande näringsminister i Göran Perssons regering på 1990-talet förde hon själv fram förslag om skattesubventioner för hushållsnära tjänster. Något som hon sedan har fått ta tillbaka flera gånger, för att blidka kritikerna i sina egna led.

Mot den bakgrunden är det troligt att Mona Sahlin egentligen välkomnar en omprövning, även om hon själv inte kan gå i bräschen för att den ska ske. Tvärtom håller hon tills vidare fast vid en skeptisk hållning. Dels måste hon respektera partikongressens beslut, dels måste hon hålla sig vän med Lars Ohlys Vänsterparti som ser ”överklassavdraget” som ett av de värsta exemplen på regeringens politik för ”ökade klassklyftor”.

En trixig balansgång, där den mest sannolika utgången är att de rödgröna efter en tids diskuterande fram och tillbaka enas om en pragmatisk kompromiss. Det kommer att sluta med att oppositionen lägger fram en modifierad variant som innebär att avdraget för hushållsnära tjänster blir kvar, men förändras så att det får en annorlunda fördelningsprofil.

Eller som Åsa Westlund skriver på sin blogg:

”Jag tycker debatten för och emot hushållsnära tjänster har varit för enkel. Jag tror vi istället ska rikta in debatten på att förändra systemet med hushållsnära tjänster, och barnfamiljsanpassa det. Man skulle sänka taket i systemet så att man inte kan plocka ut så mycket som helst och istället rikta pengarna mot de barnfamiljer som har en väldigt pressad vardag.”

Nu är frågan vad det rödgröna avdraget ska heta. Pigavdrag låter ju inget vidare. Överklassavdrag ännu värre. Och avdrag för hushållsnära tjänster har ju regeringen lagt beslag på. Har du något förslag?

Värnpliktiga ska röja snö

23 Februari 2010 kl 13:01, Ulf Kristofferson

Uppdatering:

Krismötet om tågkaoset är slut. Presskonferensen har börjat:

Infrastrukturminister Åsa Torstensson berättar att Banverket har begärt hjälp av Försvaret med att röja snö i Hallsberg och Nässjö.

Försvarsminister Sten Tolgfors lägger till att begäran om stöd gäller även Norrköping.

Försvarsmakten har gett klartecken till att sätta in hemvärnsmän och värnpliktiga, säger insatschef Anders Brännström.

Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand hoppas att förstärkningen från Försvaret ska kunna sättas in redan ikväll. Banverket ska undersöka om det finns andra godsbangårdar där det behövs hjälp. Hon räknar med att det är ett par hundra personer som behövs.

Enligt Torstensson är det första gången som Banverket ber Försvaret om hjälp.

Banverkets generaldirektör hoppas att det ska räcka med en veckas hjälp från Försvaret för att lösa de akuta problemen på de värst utsatta bangårdarna.

xxxxxxxxxxxxxxxxx

Krismötet om tågkaoset har nu börjat. Försvaret säger ja till att röja snö.

Strax före klockan 12.30 kom Försvarets och Banverkets representanter till näringsdepartementet för överläggningar med infrastrukturminister Åsa Torstensson.

På väg in till mötet sa försvarsmaktens insatschef Anders Brännström att han ser positivt på möjligheterna att hjälpa till med snöröjning:

- Om försvaret får en begäran kan vi hjälpa till med en hel del.

Hur många kan ni sätta in?

- Ja, vi har ju några tusen värnpliktiga under grundutbildning och så vi har hemvärnsmän.

Hur lång tid behövs?

- Hemvärnet kan ju komma ut inom några timmar, de har de visat tidigare, sa Brännström.

Även Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand tror att Försvaret kan göra en bra insats:

- Om de har möjlighet att göra det så tycker jag det är väldigt bra, för vi har ju ställen där de skulle kunna vara med.

Men har de den utbildning som krävs?

Nej, och vi ska ju inte låta de vara med på spåren, men på godsbangårdar skulle de kunna hjälpa till att skotta bort snö.

Tänker du på Hallsberg?

- Just det, det är det vi har med oss nu och frågar om.

Hur många skulle behövas?

- För Hallsbergs del hundra personer. Men det kan bli på andra platser också. I Nässjö skulle vi behöva ytterligare 50 man utöver de vi redan har vi har där.

När kan de börja arbeta?

- Ja, vi hoppas de kan göra det omgående, men vi får se, vi ska prata med dem först, sa Minoo Akhtarzand innan hon skyndade in på mötet med Åsa Torstensson och Försvaret.

TV4:s fotograf och jag var de enda journalisterna på plats när krismötet skulle börja. Inga andra journalister hade kommit till näringsdepartementet när Försvarets och Banverkets representanter anlände.

Efter mötet, klockan 14.30, ska det hållas en presskonferens på näringsdepartementet där infrastrukturminister Åsa Torstensson och de andra inblandade berättar vad de har enats om. Vid mötet deltar även representanter från försvarsdepartementet och Myndigheten för samhällsberedskap.